MS – en förkortning för multipel skleros – är en sjukdom som drabbar det centrala nervsystemet, alltså hjärnan och ryggmärgen. Sjukdomen innebär att det bildas inflammationer och ärr på nervtrådarna. Detta i sin tur leder till att impulserna som ska komma fram inte gör det ordentligt.
I dag finns det inte någon behandling som botar MS men det finns mediciner som hjälper till att lindra besvären och som bromsar upp sjukdomen. I och med att inflammationerna och ärren som uppstår vid MS kan dyka upp på flera olika ställen i vårt centrala nervsystem kan symtomen innebära att man får besvär på olika ställen i kroppen.
Symtom på MS
Det finns flera symtom som kännetecknar multipel skleros:
- Skakningar och rubbningar i känseln.
- Svårt att hålla balansen och gå vanligt.
- Besvär som drabbar synen.
- Man får mindre kontroll över urinblåsan.
- Man blir stel i musklerna.
- Man känner dig trött.
- Man kan bli deprimerad och få humörsvängningar.
- Man känner värk i kroppen.
- Man lider av störningar i minnet.
Varianter på multipel skleros
MS ser olika ut för olika personer som drabbas av sjukdomen.
Det finns också fyra olika varianter:
- Skovformad MS: Detta är den vanligaste formen av MS. Om man får skovformad MS lider man av perioder med besvär som kan vara allt från ett par dagar till flera månader. Symtomen under skovperioderna kan antingen avta helt eller delvis i perioder då man är stabil.
- Sekundär progressiv MS: Efter mellan 10 och 15 år med MS brukar det successivt bli sämre mellan skoven och då har en sekundär progressiv fas av sjukdomen inletts. Detta är alltså en slags fortsättning på skovformad MS och det betyder att besvären förvärras. Många upplever att det blir svårare att gå.
- Primär progressiv MS: Vid progressiv primär MS har man inte några skov – i stället blir ens besvär värre allt eftersom direkt från insjuknandet. Denna variant på MS är något mer ovanlig. Ungefär var femte person som lider av MS har denna form av sjukdomen.
- Godartad MS: Även var femte person med MS har en godartad variant av den. Personer som har varit sjuka i flera år utan att lida särskilt mycket av besvären räknas in i denna kategori.
Utredning och undersökning av MS
Det är en neurolog – alltså en specialist på sjukdomar i nervsystemet – som fastställer om man har MS eller inte. Under en undersökning bedömer läkaren allt från reflexer till känsel och balans samt övriga neurologiska funktioner. På så vis kan läkaren se om ens centrala nervsystem är påverkat av sjukdomen.
- Magnetkamera: Med hjälp av en magnetkamera går det att se om det finns några spridda så kallade MS-förändringar i det centrala nervsystemet. Undersökningen kan också hjälpa till att utesluta andra bakomliggande anledningar till besvären så som till exempel tumörer.
- Ryggvätskeprov: Kallas också för lumbalpunktion och denna undersökning genomförs för att läkaren ska kunna se om det finns någon inflammation i det centrala nervsystemet. För att ta ett ryggvätskeprov sticker läkaren in en tunn nål mellan ryggkotorna.
Dock kan ingen av ovanstående undersökningar ge tillräckligt mycket information för att en diagnos ska kunna fastställas. Det krävs en granskning av ens sjukdomshistoria och en neurologisk undersökning också.
Behandling av multipel skleros
I dag finns det inte någon behandling som botar MS – däremot finns det mediciner som både lindrar besvären och bromsar upp sjukdomen. Medicinerna som man tar mot MS påverkar immunsystemet och dämpar inflammationen som drabbat det centrala nervsystemet. Det finns olika läkemedel som ges på olika sätt så som sprutor, dropp och tabletter. Behandlingen mot MS fortskrider under flera år.
Om man lider av multipel skleros ska man försöka undvika infektioner i den mån man kan. Anledning är att infektioner kan trigga i gång skov och därmed försämra sjukdomen ytterligare. Får man en infektion är det viktigt att man får behandling så fort som möjligt. Personer som får MS brukar märka av trötthet som ett symtom och det kan innebära att man känner av en bristande energi i arbetet.
Orsaker som utvecklar MS
Än i dag är det inte fastställt varför vissa får MS. Dock finns det statistik på att runt var femte person som får MS har en nära familjemedlem eller släkting som också har MS. Det har också visat sig att kombinationer av olika arvsanlag ökar risken att utveckla multipel skleros. Underlaget för detta är inte tillräckligt för att MS ska klassas som en ärftlig sjukdom.
Även om MS är en obotlig sjukdom är medellivslängden för drabbade snarlik friska personer. Detta är en sjukdom som inte smittar och i dag finns det inga kända yttre faktorer som leder till att man får MS.